söndag 9 december 2012
måndag 5 mars 2012
Skatteverkets promemoria "Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen." hittar Du här:
http://www.skatteverket.se/4.1a098b721295c544e1f8000226.html?mustWords=F%C3%B6rb%C3%A4ttrad+konkurrens&refpage=Startsida
Effekten av att kassaregisterlagen skulle omfatta även torg och marknadshandel skulle bli att många som i dag helt eller delvis försörjer sig på denna verksamhet blir av med jobbet. För vem vill satsa pengar på en teknik man redan på förhand vet inte kommer att fungera?
Redan i 20:e paragrafen i Skatteverkets egen författningssamling (SKVFS 2009:12) stupar hela projektet. Kontrollenheten ska klara temperaturområdet +5 till +40 grader Celsius. Och kontrollenhetens realtidsklocka får inte avvika mer är +/- fem minuter per år i rumstemperatur (+20 grader).
Alla som sysslar med torg- och marknadshandel i detta land där vinter kan råda mer än halva året vet ju att man inte sällan hamnar helt utanför de specifikationerna. Liksom att strömförsörjning ingalunda alltid är given. Men detta är knappast den enda invändningen mot Skatteverkets krav på lagstiftning om kassaregister. Tvärtom radar frågorna upp sig. Är exempelvis de nya kassaregistren så fusksäkra som Skatteverket officiellt påstår?
I det senaste numret av vår tidning Torg och Marknadsnytt kan man läsa följande:
"Inte heller nya kassaregister med kontrollbox är någon garanti för helt vita affärer. Det medger nu även experter på Skatteverket:
– Vi har indikationer på att även de nya registren kan manipuleras, säger Mikael Persson som jobbar med kassaregisteranalys på Skatteverket.
Innan den nya kassalagen infördes var manipulerade kassaregister snarare regel än undantag.
– Det var ett försäljningsargument, de gick knappast att sälja annars, säger Mikael Persson som uppskattar att nio av tio kontrollerade register var manipulerade från leverantören.
Vem som utför manipulationen vill dock inte Mikael Persson på Skatteverket ha någon tvärsäker åsikt om:
– Att leverantörerna skulle våga göra detta i dag är jag tveksam till, då riskerar de åka bort från vår hemsida, vi misstänker istället att det finns externa programmerare som utför tjänsterna, säger Mikael Persson, kassaregisterexpert på Skatteverket.
Hur detta nya hot mot de tusentals nya register som handel och restauranger tvingats investera i ska hanteras vet man inte än på Skatteverket:
– Vi diskuterar detta i vår riksgrupp, på något sätt måste vi ju hitta metoder för att komma åt även detta, säger Mikael Eriksson."
Registren behöver inte vara certifierade av ett oberoende organ. Skatteverket godtar nämligen en s k tillverkardeklaration. Tillverkare som tidigare tillhandahöll manipulerbara kassaregister får alltså förtroendet att ersätta den certifiering som borde utföras av ett organ som ackrediterats för uppgiften.
I Torg och Marknadsnytt framgår det att över 5 000 stora företag är undantagna kassalagen i dag.
Men Skatteverket vill alltså utrusta fler med kassaregister. Fast bara småföretagare vilka är den dominerande gruppen i vår bransch. Enligt verket finns passande utrustning för 5 000 kronor att tillgå. Trots många förfrågningar har vi inte lyckats utröna vem som skulle kunna tillhandahålla dessa register. För övrigt inte heller några andra kassaregister, oavsett pris, anpassade för vår tuffa miljö.
Likväl så anser skatteverket i sin Promemoria på sid 36 att det bör vara varje företags skyldighet att anskaffa kassaregister som är ändamålsenliga för den verksamhet som företaget bedriver.
Det kan inte vara rimligt att lagstifta att jag som knalle har skyldighet att anskaffa och nyttja en en utrustning som i verkligheten inte finns.
Skatteverket är väl underrättade om de olika problem som kommer att uppstå, men skriver ändå i sin Promemoria på samma sida:
” Att de problem som kan uppkomma vid extrema väderleksförhållanden inte bör överdrivas.”
Helt klart är dock att problemen finns utan att man behöver överdriva, inte minst när det gäller elförsörjningen. Det finns ca 700 marknader i Sverige. Skulle resultatet av den enkät som genomförts av vår branschtidning hos arrangörerna generaliseras till 700 marknader, kan ett stort antal försvinna:
– Bara drygt 190 marknader skulle säkert fortsätta som tidigare, 130 skulle upphöra helt och 210 bli betydligt mindre. Och 230 marknader kommer att sakna el till alla och på omkring 240 marknader kommer elpriset att höjas. Antalet arbetstillfällen för den elberoende knallen skulle alltså kraftig minska och elpriset skjuta i höjden.
Är det verkligen värt priset av att med kassaregister kanske utradera en stor del av vår yrkeskår?
Torg- och marknader har en lång historia i Sverige. Marknader besöks av 100 000-tals människor varje år. Många av knallarna bakom stånden har försäljning som en deltidssyssla. Inte sällan drygar pensionärer ut kassan med att starta en liten firma för marknadshandel.
I vårt land kan vem som helst ställa sig på ett torg eller marknad och sälja om han/hon får hyra en plats, och det är för det mesta inte något problem.
I andra delar av världen måste den som ska bedriva ambulerande handel ha ett särskilt tillstånd för att göra detta. Vilket ska finnas synligt på den som tillståndet gäller för. Och den som bedriver ambulerande handel betalar en schablonskatt på sin verksamhet.
Varför är skatteverket inte villigt att söka andra vägar? Vägar som skulle kunna fungera för alla parter.
Konkurrens på lika villkor är ett argument som Skatteverket ofta använder sig av.
Men går det att få samma villkor för den bofasta respektive ambulerande handeln? Ute på torget kan det vara 15 grader kallt medan det inne i butiken är 20+. Icke desto mindre ligger torghandlarens kallhyra för några kvadratmeter mark i regel högre än butikens.
På många ställen är antalet dagar och timmar som knallen får bedriva handeln på också starkt begränsade jämfört med den bofasta handelns öppettider. Vilket för övrigt strider mot EU:s direktiv.
Svensk handel anger (på sin egen hemsida) i sina argument att en tredjedel av blomsterförsäljningen sker svart. Hur har man kommit fram till det? är det en medveten snedvridning av sanningen eller spekulation för att nå ett visst syfte?
Att 300 butiker och 1000 arbetstillfällen har slagits ut inom blomsterhandeln sedan kassaregister trädde i kraft tyder väl på ett utbrett fusk inom blomsterhandeln? Vad finns det för underlag som bevisar att det skulle bero på att Torg och Marknadshandelns undantag har orsakat detta?
Om ingen lagändring sker förrän 2013 hotas ytterligare 400 butiker och 2000 arbetstillfällen påstår Svensk Handel. Det är naturligtvis omöjligt att fastställa att detta skulle ske och att det dessutom skulle bero på Torg och Marknadshandelns är undantagna från kravet på kassaregister.
Skatteverket skriver under punkt 7 i Promemorian bland annat:
"I Skatteverkets rapport 2011-01-31 över kontroll av torg- och marknadshandeln finns följande kommentar avseende företag som vid 2010 års taxering har redovisat verksamhet med torg- och marknadshandel. ”Av 3 122 företag som lämnat räkenskapsutdrag redovisar 1 586 en försäljning som ligger under gränsen för fyra prisbasbelopp. Detta innebär att drygt hälften (51 procent) av samtliga företag redovisar en försäljning som ligger under nuvarande gräns för krav om kassaregister."
Tidigare under samma punkt (i ett annat sammanhang) erkänner dock skatteverket att många av företagen har en annan huvudsaklig verksamhet vid sidan av torg och marknadshandel.
Skatteverket känner sig ändå manade att jämföra med restaurang och livsmedelsbranschen siffror som är sju respektive fyra procent. En jämförelse som knappast låter sig göras på grund av ovan nämnda och det faktum att knallen bara har försäljning ett begränsat antal dagar jämfört med restaurang och livsmedelsbranschen.
Skatteverkets 17000 kontrollbesök har föranlett verket att gå vidare med ytterligare granskning av 250 (1,5%) företag som tidigare ingått i de 17000 kontrollbesöken. Specifikation hur felen hos de 250 fördelar sig i % har dock inte redovisats.
ÄR DEN BOFASTA HANDELN MER SERIÖS ÄN DEN AMBULERANDE HANDELN?
Har företagen anskaffat kassaregister som uppfyller föreskrivna krav?
Skatteverket har lagt stora resurser på att besöka företagen för att genom tillsyn kontrollera att företagen har kassaregister och kontrollera att de kassaregister som används i verksamheten uppfyller föreskrivna krav. (punkt 7 sidan 26 i promemorian) Vid tillsynen under år 2011 har Skatteverket konstaterat brister av sådant slag att det har påförts kontrollavgifter vid ca 7 % av tillsynsbesöken.
Använder företagen sina kassaregister?
Under år 2011 har Skatteverket gjort totalt 6 865 kontrollbesök och detta har medfört att i 14 % (951) av besöken har kontrollavgift påförts. Att kontrollavgift påförts innebär att berörda företag har struntat i kravet att registrera försäljningen, dvs. inte tagit fram och erbjudit kunden ett kvitto eller erbjudit kunden ett kvitto med falska uppgifter.
Skatteverket har dock inte själva ännu utvärderat lagstiftningen om kassaregister. Det har däremot Sveriges hotell- och restaurangföretagare. Enligt en artikel i vår branschtidning märker man ingen skillnad efter lagens införande för två år sedan. Enligt branschekonomen Björn Arnek på Hotell och Restaurangföretagarna väntade man sig att kurvan för restaurangernas omsättning skulle gå starkt uppåt när kassaregisterlagen trädde kraft. Detta eftersom misstanken fanns om oredovisade pengar i branschen.
"Utifrån den statistik vi har och de samband vi ser historiskt är det svårt att se det tydligt", konstaterar dock han.
TORG OCH MARKNADSHANDEL REDAN UNDANTAGNA
Närr lagen infördes för några år sedan ansågs det att det skulle bli en ”orimlig börda” för torg- och marknadshandeln vilken då undantogs från kassaregisterlagen. Min uppfattning är att det fortfarande är en ”orimlig börda” och att det ännu är för tidigt att bifalla Skatteverkets hemställan att ta bort undantaget som nu gäller för torg och marknadshandeln.
Väder, så som kyla, nederbörd och vind har fortfarande samma inverkan som tidigare. Elförsörjning har fortfarande samma problem som tidigare, och den tekniska utvecklingen har ännu inte nått den nivå som som fordras för att uppnå Skatteverkets och knallens krav och skyldighet på tillförlitlighet året runt i utomhusmiljö.
Ingen utredning om konsekvenser för knallar och arrangörer har presenterats av skatteverket där det finns acceptans för att dessa problem existerar. I stället hävdar Skatteverket att det finns kassaregister för en billig peng att tillgå. Detta trots att de tillverkare av kassaregister som tillfrågats hävdar motsatsen.
Faktum att det fortfarande saknas kassaregister som är testade i knallens utomhusmiljö året runt. En sådan test måste göras så länge det är skatteverkets uppfattning att det är knallens skyldighet att anskaffa kassaregister som är ändamålsenliga för den verksamhet som knallen bedriver. (SKVFS 2009:1)
En sådan test måste ske i knallens verkliga miljö så att alla element i hanteringen ingår i testet. Sådan miljö kan ej skapas på konstlad väg. Ett sådant test är ett måste om knallen ska kunna ta det ansvar som skatteverket föreskriver. I SKVFS 2009:12 21§ står det att ”En kontrollenhet ska klara den användarmiljö den är avsedd för” och i SKVFS 2009:1 32§ står det att ”För varje version av en kassaregistermodell eller ett kassaregisterprogram som ska tillhandahållas på den svenska marknaden ska det finnas en tillverkardeklaration. Av deklarationen ska framgå att modellen eller programmet är testat. Testmetoderna och resultatet av testerna ska dokumenteras i ett testprotokoll. Tillverkardeklarationen ska visa om kassaregistret överensstämmer med kraven i dessa föreskrifter.”
Se krav i SKVFS 2009:12 18§ och 20§.
Häri ligger en risk att en rättsvidrig situation kan uppstå. Den som tidigare levererat manipulerbara register och har ekonomiskt intresse av att sälja så många register som möjligt borde inte få ersätta den certifiering som borde utföras av ett för ändamålet anlitat oberoende organ som ackrediterats för uppgiften.
I Skatteverkets författningssamling SKVFS 2009:03 står det beträffande kassaregister att:
19 § Under en försäljningsdag ska minst ett kassaregister vara i funktion då försäljning sker mot kontant betalning.
Om ett kassaregister inte fungerar ska detta dokumenteras och företaget ska utan dröjsmål anmäla detta till Skatteverket.
Frågan är hur en sådan dokumentation skall presenteras för att vara trovärdig och fria knallen?
Kommer skatteverket att vara bemannat även helger för att ta emot anmälan? Det förutsätter även att knallen har tillgång till fungerande telefon utan att behöva lämna sin disk med varor vind för våg.
Det finns i begränsad omfattning kortläsare hos den ambulerande handeln. Det har dock visat sig att dessa inte kan skriva ut kvitton utan tillförsel av värme när kylan infinner sig. För att skapa en sådan extra värme behövs tillgång till el oavsett om kassaregistret drivs med batteri eller inte.
Lyckligtvis har en del politiska beslutsfattare förstått de problem som torg- och marknadshandeln står inför om kassaregister införs. En av dem är riksdagskvinnan Betty Malmberg (M) som i en debattartikel i Östgötska Corren uttrycker saken så här:
"Självklart tycker jag att statsmakterna ska jobba vidare för att stoppa illojal konkurrens och svarta pengar men det krävs också att vi följer upp så att det är rätt åtgärder vi genomför. Ibland är det bättre att skynda långsamt så man inte skadeskjuter en hel bransch utan att se vad nytta det gör. Det är ju heller inte så att knallarna lever i laglöst land. Under förra året genomförde Skatteverket 17 000 kontrollbesök för att se att verksamheten drevs i enlighet med gällande regler.Torg- och marknadshandeln har ett kulturellt värde. Det är också en naturlig mötesplats och uppskattad del av vår stadsbild. Och visst är det roligt att stå och tjôta med slagfärdiga handlare. Detta måste vi värna. Tills vi vet mer om resultatet av den nya lagen bör därför torg- och marknadshandlare slippa tvånget med kassaapparater."
Det vi kan hoppas på är att hennes kloka synpunkter också delas av en riksdagsmajoritet när ärendet väl kommit så långt.
18 § En kontrollenhets realtidsklocka får inte avvika mer än +/-5minuter per år i rumstemperatur (+20 °C ).
21 § En kontrollenhet ska klara den användningsmiljö den är avsedd för och minst klara luftfuktigheten 10-85% utan att kondensation uppkommer som är skadlig för enheten.
25 § Det ska finnas en beskrivning avseende vilken användningsmiljö som en kontrollenhet är avsedd för.
I skatteverkets författningssamling SKVFS 2009:1 står det beträffande kassaregister att:
32 § För varje version av en kassaregistermodell eller ett kassaregisterprogram som ska tillhandahållas på den svenska marknaden ska det finnas en tillverkardeklaration. Av deklarationen ska framgå att modellen eller programmet är testat. Testmetoderna och resultatet av testerna ska dokumenteras i ett testprotokoll. Tillverkardeklarationen ska visa om kassaregistret överensstämmer med kraven i dessa föreskrifter.
I skatteverkets författningssamling SKVFS 2009:03 står det beträffande kassaregister och kontrollenhet att:
5 § En kontrollenhet får endast användas i en användningsmiljö eller utsättas för en miljö som den är certifierad för. Ett kassaregister får endast användas i en användningsmiljö eller utsättas för en miljö som anges i dess tillverkardeklaration.
I skatteverkets författningssamling SKVFS 2009:03 står det beträffande kontrollenhet att:
7 § En kontrollenhet ska installeras av en tillverkare av kassaregister, av en generalagent för kassaregister eller av en generalagent utsedd person.
I skatteverkets författningssamling SKVFS 2009:03 står det beträffande kassaregister att:
19 § Under en försäljningsdag ska minst ett kassaregister vara i funktion då försäljning sker mot kontant betalning.
Om ett kassaregister inte fungerar ska detta dokumenteras och företaget ska utan dröjsmål anmäla detta till Skatteverket.
Det skriver branschtidningen Torg och Marknadsnytt.
Tidningen har genomfört en enkät där över 850 knallar från hela landet har fått ange hur införande av kassaregister kommer att påverka deras verksamhet. Resultatet visar på ett starkt manfall bland marknadshandlare om Skatteverkets krav också antas av riksdagen. Argumenten för att sluta är flera:
-Kraftigt minskande försäljning under senare år i kombination med ökade kostnader för resor och platshyror.
-Många har nått en så hög ålder att nya investeringar i teknik som det kan bli problem med ute på fältet inte är realistiska.
-Många knallar har för få försäljningsdagar för att motivera inköp av utrustningen. Omkring 2000 knallar driver sin verksamhet bara på deltid, många med ca 5 till 10 marknader om året.
Tidningens undersökning tyder på att införskaffande av dyra kassaregister blir droppen som får bägaren att rinna över för många knallar. 44,87% kommer därför att sluta om kravet på kassaregister blir verkligen. 30,68% är tveksamma till att fortsätta sin verksamhet. Enbart 24,45% anger i undersökningen att de tänker investera i kassaregister.
Knallarna ger i enkäten uttryck för stor skepsis över hur utrustningen kommer att fungera ute i verkligheten. Vilket även tillverkarna av kassaregister ger visst stöd för:
– Det kan bli ett problem, hur kontrollboxen ska kunna fungera ute i det fria, säger Thor Johnsson, ordförande i Kassaregisterrådet, som är en sammanslutning av tillverkare av kassaregister.
Torg och Marknadshandlarnas Ekonomiska Förening kräver att Kassaregistren måste vara testade så att de även kan skriva ut kvitton i alla väder, vilket i dags läget ingen kan garantera. Redan nu kan det konstateras att det finns stora problem med många kortdragare och liknande utrustning för att de inte tål kyla. Elförsörjningen drabbas av ideliga avbrott och saknas helt i flera fall. Den drabbas även av spänningsfall och spikar som förstör elektronisk utrustning.
Även marknadsarrangörer är starkt oroade över Skatteverkets förslag, enligt Torg och Marknadsnytt. En majoritet av landets marknader arrangeras av föreningar som är beroende av intäkterna från arrangemangen. En halverad knallekåren vore ett stort avbräck:
– Ett dråpslag för oss, anser Ove Nordin i spetsen för en allians av idrottsföreningar som årligen arrangerar marknadsdagar i Vännäs.
I Sverige arrangeras omkring 700 marknader årligen. Skulle resultatet av undersökningen generaliseras till samtliga arrangörer kan ett mycket stort antal marknader komma att försvinna:
– Bara drygt 190 marknader skulle säkert fortsätta, 130 skulle upphöra helt och 210 bli betydligt mindre. Och 230 marknader kommer att sakna el till alla, på omkring 240 marknader kommer elpriset att höjas.
Trots att antalet svarande arrangörer inte är heltäckande visar svaren ändå tydligt tecknar en dyster framtid för marknadshandeln i Sverige:
– Något av ett katastrofscenario blir det ju, även som arrangör kommer man att få stora problem om kassaregistren blir krav.
Redan nu har ett betydande bortfall av marknader börjat märkas. Jämfört med ifjol arrangeras 30 färre marknader i år och över 10 upphör dessutom helt.
• 20% slutar och lägger ner
• 30% tror att marknaden blir kvar, men i mindre format
• 22% vet ej
• 28% aviserar högre elavgifter
• 32% kommer inte att ha el till alla
Här hur några arrangörer ser på situationen.
Detta betyder
katastrof!!!
Stig-Anders Hansson
Kultur/Fritidschef, Åsele Kommun
Med kassaregister tror jag att inom två år kommer det
att finnas högst 35 procent kvar av marknadsarrangörerna
på grund av att en stor del av knallarna slutar. Då finns det
ingen möjlighet att driva en marknad, när det är nog tungt
nu med många utan någon inkomst från verksamheten.
Jörgen Westin
Nätra Marknad
När värsta chocken lagt sej, brukar dom flesta företagare
anpassa sej till den rådande situationen och lagstiftningen.
Åke Bjerselius
Vilbergsmarken - Norrköping
Det finns bara ett svar: Fråga Axels om dom vill köra
marknad utan knallar. Det går inte, vi lägger nog ner och det
är väl vad köpmännen önskar, dom ser ju oss som inkräktare,
inte att vi gör något för Söderhamn.
Olof Schevelius
Strömmingsleken - Söderhamn
Tyvärr så kommer nog alla eller de flesta små knallar
att försvinna om man påtvingar dem kassaregister då den
utgiften blir minst 15 000 kronor, de pengar tjänar de små
inte. De är där ju oftast bara för nöjets skull. Vilket är väldigt
mysigt. Om någon vill luras så gör de det ändå, det kommer
inte ge någon positiv effekt alls för marknadslivet vilket i sin
tur är tragiskt, det är ju en speciell del av vår kultur.
Ulla Larsen
Verksamhetsansvarig för Folkets park i Skurup
OM det blir tvunget enligt lag, så blir det. Det innebär
givetvis ökade kostnader för alla inblandade parter. I
slutänden kan det bli kunderna/besökarna som drabbas, genom
högre priser. MEN kommer det att funka?? Då kanske
kunderna handlar ännu mera på de många köpcentra som
växer/väller fram.
Christer Persson
Kiviks Marknad
Denna form av företagande bör särbehandlas av
flera skäl. Praktiska-sociala-ekonomiska-utrustningsmässiga
med mera men även traditionella och historiska skäl bör
beaktas. Det finns ingen realism i förslaget och samhällsekonomiskt
finns inget att vinna. Tvärtom. Konsekvenserna för
mindre samhällen blir oerhörda med bl.a minskad handel
i daglighandeln, uteblivna intäkter för föreningar, minskad
turism, minskat nöjesliv, social utarmning – listan kan göras
lång. Marknadssäljarnas redan svåra och kostsamma arbetsförhållanden
får sig ytterligare en törn och det kommer
att ta död på intresset för den traditionella torg-och marknadshandel.
För arrangörer kan listan likaså göras lång av
negativa konsekvenser, oavsett om det är större eller mindre
marknadsevenemang. Minskade intäkter påverkar arrangemangets
kvalitet. Kostnader för marknadsföring, hygien,
bevakning, tillstånd, försäkringar osv blir inte mindre och
lönsamheten påverkas naturligtvis markant med minskade
intäkter från färre deltagande marknadssäljare. Konsekvensen
kan då bli att det inte längre är ekonomiskt försvarbart
att driva verksamheten vidare.
Susana Herbozo & Leif Wallén
marknadsarrangörer Sannamarken
Ledaren i GP 2012-03-05
Låt bli torggummorna!
Politikerna från ömse sidor bör leva upp till sina löften från före valet.
I den byråkratiska rättvisans namn vill Skatteverket tvinga torg- och marknadshandlare att använda kassaregister. Svensk handel jublar. Dess butiksägande medlemmar vill gärna bli av med lågpriskonkurrenterna på torget. Ordförande Dag Klackenberg efterlyser en snabb lagändring, ”innan fler seriösa företag blir utkonkurrerade”.
Alltså utgår Klackenberg från att torghandeln som sådan är oseriös, vilket han knappast kan leda i bevis. Att det finns torghandlare med mer än en portmonnä är inte konstigare än att det finns butiksägare som fifflar med kassaapparater, kvitton och redovisning.
Fiffel är inte önskvärt. Men Skatteverkets nit får inte leda till att den småskaliga handeln på torg, gator, marknader, mässor och loppisar kvävs av krav på dyra kassaregister. Apparater som skall tåla alla väder, inklusive vintern i Jokkmokk och blötan i Göteborg, och som måste klara strömavbrott utan att handlaren blir misstänkt för skattefusk.
Inför valet uttalade sig såväl regeringspartierna som den rödgröna oppositionen för fortsatt undantag från kassaregisterlagen för torg- och marknadshandlare. Stå fast vid det! Krav på kassaregister slår ut den lilla torghandeln och gör det svårare att börja som knalle.
http://www.skatteverket.se/4.1a098b721295c544e1f8000226.html?mustWords=F%C3%B6rb%C3%A4ttrad+konkurrens&refpage=Startsida
Effekten av att kassaregisterlagen skulle omfatta även torg och marknadshandel skulle bli att många som i dag helt eller delvis försörjer sig på denna verksamhet blir av med jobbet. För vem vill satsa pengar på en teknik man redan på förhand vet inte kommer att fungera?
Redan i 20:e paragrafen i Skatteverkets egen författningssamling (SKVFS 2009:12) stupar hela projektet. Kontrollenheten ska klara temperaturområdet +5 till +40 grader Celsius. Och kontrollenhetens realtidsklocka får inte avvika mer är +/- fem minuter per år i rumstemperatur (+20 grader).
Alla som sysslar med torg- och marknadshandel i detta land där vinter kan råda mer än halva året vet ju att man inte sällan hamnar helt utanför de specifikationerna. Liksom att strömförsörjning ingalunda alltid är given. Men detta är knappast den enda invändningen mot Skatteverkets krav på lagstiftning om kassaregister. Tvärtom radar frågorna upp sig. Är exempelvis de nya kassaregistren så fusksäkra som Skatteverket officiellt påstår?
I det senaste numret av vår tidning Torg och Marknadsnytt kan man läsa följande:
"Inte heller nya kassaregister med kontrollbox är någon garanti för helt vita affärer. Det medger nu även experter på Skatteverket:
– Vi har indikationer på att även de nya registren kan manipuleras, säger Mikael Persson som jobbar med kassaregisteranalys på Skatteverket.
Innan den nya kassalagen infördes var manipulerade kassaregister snarare regel än undantag.
– Det var ett försäljningsargument, de gick knappast att sälja annars, säger Mikael Persson som uppskattar att nio av tio kontrollerade register var manipulerade från leverantören.
Vem som utför manipulationen vill dock inte Mikael Persson på Skatteverket ha någon tvärsäker åsikt om:
– Att leverantörerna skulle våga göra detta i dag är jag tveksam till, då riskerar de åka bort från vår hemsida, vi misstänker istället att det finns externa programmerare som utför tjänsterna, säger Mikael Persson, kassaregisterexpert på Skatteverket.
Hur detta nya hot mot de tusentals nya register som handel och restauranger tvingats investera i ska hanteras vet man inte än på Skatteverket:
– Vi diskuterar detta i vår riksgrupp, på något sätt måste vi ju hitta metoder för att komma åt även detta, säger Mikael Eriksson."
Registren behöver inte vara certifierade av ett oberoende organ. Skatteverket godtar nämligen en s k tillverkardeklaration. Tillverkare som tidigare tillhandahöll manipulerbara kassaregister får alltså förtroendet att ersätta den certifiering som borde utföras av ett organ som ackrediterats för uppgiften.
I Torg och Marknadsnytt framgår det att över 5 000 stora företag är undantagna kassalagen i dag.
Men Skatteverket vill alltså utrusta fler med kassaregister. Fast bara småföretagare vilka är den dominerande gruppen i vår bransch. Enligt verket finns passande utrustning för 5 000 kronor att tillgå. Trots många förfrågningar har vi inte lyckats utröna vem som skulle kunna tillhandahålla dessa register. För övrigt inte heller några andra kassaregister, oavsett pris, anpassade för vår tuffa miljö.
Likväl så anser skatteverket i sin Promemoria på sid 36 att det bör vara varje företags skyldighet att anskaffa kassaregister som är ändamålsenliga för den verksamhet som företaget bedriver.
Det kan inte vara rimligt att lagstifta att jag som knalle har skyldighet att anskaffa och nyttja en en utrustning som i verkligheten inte finns.
Skatteverket är väl underrättade om de olika problem som kommer att uppstå, men skriver ändå i sin Promemoria på samma sida:
” Att de problem som kan uppkomma vid extrema väderleksförhållanden inte bör överdrivas.”
Helt klart är dock att problemen finns utan att man behöver överdriva, inte minst när det gäller elförsörjningen. Det finns ca 700 marknader i Sverige. Skulle resultatet av den enkät som genomförts av vår branschtidning hos arrangörerna generaliseras till 700 marknader, kan ett stort antal försvinna:
– Bara drygt 190 marknader skulle säkert fortsätta som tidigare, 130 skulle upphöra helt och 210 bli betydligt mindre. Och 230 marknader kommer att sakna el till alla och på omkring 240 marknader kommer elpriset att höjas. Antalet arbetstillfällen för den elberoende knallen skulle alltså kraftig minska och elpriset skjuta i höjden.
Är det verkligen värt priset av att med kassaregister kanske utradera en stor del av vår yrkeskår?
Torg- och marknader har en lång historia i Sverige. Marknader besöks av 100 000-tals människor varje år. Många av knallarna bakom stånden har försäljning som en deltidssyssla. Inte sällan drygar pensionärer ut kassan med att starta en liten firma för marknadshandel.
I vårt land kan vem som helst ställa sig på ett torg eller marknad och sälja om han/hon får hyra en plats, och det är för det mesta inte något problem.
I andra delar av världen måste den som ska bedriva ambulerande handel ha ett särskilt tillstånd för att göra detta. Vilket ska finnas synligt på den som tillståndet gäller för. Och den som bedriver ambulerande handel betalar en schablonskatt på sin verksamhet.
Varför är skatteverket inte villigt att söka andra vägar? Vägar som skulle kunna fungera för alla parter.
Konkurrens på lika villkor är ett argument som Skatteverket ofta använder sig av.
Men går det att få samma villkor för den bofasta respektive ambulerande handeln? Ute på torget kan det vara 15 grader kallt medan det inne i butiken är 20+. Icke desto mindre ligger torghandlarens kallhyra för några kvadratmeter mark i regel högre än butikens.
På många ställen är antalet dagar och timmar som knallen får bedriva handeln på också starkt begränsade jämfört med den bofasta handelns öppettider. Vilket för övrigt strider mot EU:s direktiv.
Svensk handel anger (på sin egen hemsida) i sina argument att en tredjedel av blomsterförsäljningen sker svart. Hur har man kommit fram till det? är det en medveten snedvridning av sanningen eller spekulation för att nå ett visst syfte?
Att 300 butiker och 1000 arbetstillfällen har slagits ut inom blomsterhandeln sedan kassaregister trädde i kraft tyder väl på ett utbrett fusk inom blomsterhandeln? Vad finns det för underlag som bevisar att det skulle bero på att Torg och Marknadshandelns undantag har orsakat detta?
Om ingen lagändring sker förrän 2013 hotas ytterligare 400 butiker och 2000 arbetstillfällen påstår Svensk Handel. Det är naturligtvis omöjligt att fastställa att detta skulle ske och att det dessutom skulle bero på Torg och Marknadshandelns är undantagna från kravet på kassaregister.
Skatteverket skriver under punkt 7 i Promemorian bland annat:
"I Skatteverkets rapport 2011-01-31 över kontroll av torg- och marknadshandeln finns följande kommentar avseende företag som vid 2010 års taxering har redovisat verksamhet med torg- och marknadshandel. ”Av 3 122 företag som lämnat räkenskapsutdrag redovisar 1 586 en försäljning som ligger under gränsen för fyra prisbasbelopp. Detta innebär att drygt hälften (51 procent) av samtliga företag redovisar en försäljning som ligger under nuvarande gräns för krav om kassaregister."
Tidigare under samma punkt (i ett annat sammanhang) erkänner dock skatteverket att många av företagen har en annan huvudsaklig verksamhet vid sidan av torg och marknadshandel.
Skatteverket känner sig ändå manade att jämföra med restaurang och livsmedelsbranschen siffror som är sju respektive fyra procent. En jämförelse som knappast låter sig göras på grund av ovan nämnda och det faktum att knallen bara har försäljning ett begränsat antal dagar jämfört med restaurang och livsmedelsbranschen.
Skatteverkets 17000 kontrollbesök har föranlett verket att gå vidare med ytterligare granskning av 250 (1,5%) företag som tidigare ingått i de 17000 kontrollbesöken. Specifikation hur felen hos de 250 fördelar sig i % har dock inte redovisats.
ÄR DEN BOFASTA HANDELN MER SERIÖS ÄN DEN AMBULERANDE HANDELN?
Har företagen anskaffat kassaregister som uppfyller föreskrivna krav?
Skatteverket har lagt stora resurser på att besöka företagen för att genom tillsyn kontrollera att företagen har kassaregister och kontrollera att de kassaregister som används i verksamheten uppfyller föreskrivna krav. (punkt 7 sidan 26 i promemorian) Vid tillsynen under år 2011 har Skatteverket konstaterat brister av sådant slag att det har påförts kontrollavgifter vid ca 7 % av tillsynsbesöken.
Använder företagen sina kassaregister?
Under år 2011 har Skatteverket gjort totalt 6 865 kontrollbesök och detta har medfört att i 14 % (951) av besöken har kontrollavgift påförts. Att kontrollavgift påförts innebär att berörda företag har struntat i kravet att registrera försäljningen, dvs. inte tagit fram och erbjudit kunden ett kvitto eller erbjudit kunden ett kvitto med falska uppgifter.
Skatteverket har dock inte själva ännu utvärderat lagstiftningen om kassaregister. Det har däremot Sveriges hotell- och restaurangföretagare. Enligt en artikel i vår branschtidning märker man ingen skillnad efter lagens införande för två år sedan. Enligt branschekonomen Björn Arnek på Hotell och Restaurangföretagarna väntade man sig att kurvan för restaurangernas omsättning skulle gå starkt uppåt när kassaregisterlagen trädde kraft. Detta eftersom misstanken fanns om oredovisade pengar i branschen.
"Utifrån den statistik vi har och de samband vi ser historiskt är det svårt att se det tydligt", konstaterar dock han.
TORG OCH MARKNADSHANDEL REDAN UNDANTAGNA
Närr lagen infördes för några år sedan ansågs det att det skulle bli en ”orimlig börda” för torg- och marknadshandeln vilken då undantogs från kassaregisterlagen. Min uppfattning är att det fortfarande är en ”orimlig börda” och att det ännu är för tidigt att bifalla Skatteverkets hemställan att ta bort undantaget som nu gäller för torg och marknadshandeln.
Väder, så som kyla, nederbörd och vind har fortfarande samma inverkan som tidigare. Elförsörjning har fortfarande samma problem som tidigare, och den tekniska utvecklingen har ännu inte nått den nivå som som fordras för att uppnå Skatteverkets och knallens krav och skyldighet på tillförlitlighet året runt i utomhusmiljö.
Ingen utredning om konsekvenser för knallar och arrangörer har presenterats av skatteverket där det finns acceptans för att dessa problem existerar. I stället hävdar Skatteverket att det finns kassaregister för en billig peng att tillgå. Detta trots att de tillverkare av kassaregister som tillfrågats hävdar motsatsen.
Faktum att det fortfarande saknas kassaregister som är testade i knallens utomhusmiljö året runt. En sådan test måste göras så länge det är skatteverkets uppfattning att det är knallens skyldighet att anskaffa kassaregister som är ändamålsenliga för den verksamhet som knallen bedriver. (SKVFS 2009:1)
En sådan test måste ske i knallens verkliga miljö så att alla element i hanteringen ingår i testet. Sådan miljö kan ej skapas på konstlad väg. Ett sådant test är ett måste om knallen ska kunna ta det ansvar som skatteverket föreskriver. I SKVFS 2009:12 21§ står det att ”En kontrollenhet ska klara den användarmiljö den är avsedd för” och i SKVFS 2009:1 32§ står det att ”För varje version av en kassaregistermodell eller ett kassaregisterprogram som ska tillhandahållas på den svenska marknaden ska det finnas en tillverkardeklaration. Av deklarationen ska framgå att modellen eller programmet är testat. Testmetoderna och resultatet av testerna ska dokumenteras i ett testprotokoll. Tillverkardeklarationen ska visa om kassaregistret överensstämmer med kraven i dessa föreskrifter.”
Se krav i SKVFS 2009:12 18§ och 20§.
Häri ligger en risk att en rättsvidrig situation kan uppstå. Den som tidigare levererat manipulerbara register och har ekonomiskt intresse av att sälja så många register som möjligt borde inte få ersätta den certifiering som borde utföras av ett för ändamålet anlitat oberoende organ som ackrediterats för uppgiften.
I Skatteverkets författningssamling SKVFS 2009:03 står det beträffande kassaregister att:
19 § Under en försäljningsdag ska minst ett kassaregister vara i funktion då försäljning sker mot kontant betalning.
Om ett kassaregister inte fungerar ska detta dokumenteras och företaget ska utan dröjsmål anmäla detta till Skatteverket.
Frågan är hur en sådan dokumentation skall presenteras för att vara trovärdig och fria knallen?
Kommer skatteverket att vara bemannat även helger för att ta emot anmälan? Det förutsätter även att knallen har tillgång till fungerande telefon utan att behöva lämna sin disk med varor vind för våg.
Det finns i begränsad omfattning kortläsare hos den ambulerande handeln. Det har dock visat sig att dessa inte kan skriva ut kvitton utan tillförsel av värme när kylan infinner sig. För att skapa en sådan extra värme behövs tillgång till el oavsett om kassaregistret drivs med batteri eller inte.
Lyckligtvis har en del politiska beslutsfattare förstått de problem som torg- och marknadshandeln står inför om kassaregister införs. En av dem är riksdagskvinnan Betty Malmberg (M) som i en debattartikel i Östgötska Corren uttrycker saken så här:
"Självklart tycker jag att statsmakterna ska jobba vidare för att stoppa illojal konkurrens och svarta pengar men det krävs också att vi följer upp så att det är rätt åtgärder vi genomför. Ibland är det bättre att skynda långsamt så man inte skadeskjuter en hel bransch utan att se vad nytta det gör. Det är ju heller inte så att knallarna lever i laglöst land. Under förra året genomförde Skatteverket 17 000 kontrollbesök för att se att verksamheten drevs i enlighet med gällande regler.Torg- och marknadshandeln har ett kulturellt värde. Det är också en naturlig mötesplats och uppskattad del av vår stadsbild. Och visst är det roligt att stå och tjôta med slagfärdiga handlare. Detta måste vi värna. Tills vi vet mer om resultatet av den nya lagen bör därför torg- och marknadshandlare slippa tvånget med kassaapparater."
Det vi kan hoppas på är att hennes kloka synpunkter också delas av en riksdagsmajoritet när ärendet väl kommit så långt.
Kontrollenheten
I skatteverkets författningssamling SKVFS 2009:12 står det beträffande kontrollenheten att:
20 § En kontrollenhet ska klara den användningsmiljö den är avsedd för och minst klara temperaturområdet +5 °C till +40 °C.18 § En kontrollenhets realtidsklocka får inte avvika mer än +/-5minuter per år i rumstemperatur (+20 °C ).
21 § En kontrollenhet ska klara den användningsmiljö den är avsedd för och minst klara luftfuktigheten 10-85% utan att kondensation uppkommer som är skadlig för enheten.
25 § Det ska finnas en beskrivning avseende vilken användningsmiljö som en kontrollenhet är avsedd för.
I skatteverkets författningssamling SKVFS 2009:1 står det beträffande kassaregister att:
32 § För varje version av en kassaregistermodell eller ett kassaregisterprogram som ska tillhandahållas på den svenska marknaden ska det finnas en tillverkardeklaration. Av deklarationen ska framgå att modellen eller programmet är testat. Testmetoderna och resultatet av testerna ska dokumenteras i ett testprotokoll. Tillverkardeklarationen ska visa om kassaregistret överensstämmer med kraven i dessa föreskrifter.
I skatteverkets författningssamling SKVFS 2009:03 står det beträffande kassaregister och kontrollenhet att:
5 § En kontrollenhet får endast användas i en användningsmiljö eller utsättas för en miljö som den är certifierad för. Ett kassaregister får endast användas i en användningsmiljö eller utsättas för en miljö som anges i dess tillverkardeklaration.
I skatteverkets författningssamling SKVFS 2009:03 står det beträffande kontrollenhet att:
7 § En kontrollenhet ska installeras av en tillverkare av kassaregister, av en generalagent för kassaregister eller av en generalagent utsedd person.
I skatteverkets författningssamling SKVFS 2009:03 står det beträffande kassaregister att:
19 § Under en försäljningsdag ska minst ett kassaregister vara i funktion då försäljning sker mot kontant betalning.
Om ett kassaregister inte fungerar ska detta dokumenteras och företaget ska utan dröjsmål anmäla detta till Skatteverket.
Enkät hos landets knallar
Knallekåren kan komma att halveras. Om Skatteverket driver igenom sitt krav på att alla marknadsknallar ska ha godkända kassaregister.Det skriver branschtidningen Torg och Marknadsnytt.
Tidningen har genomfört en enkät där över 850 knallar från hela landet har fått ange hur införande av kassaregister kommer att påverka deras verksamhet. Resultatet visar på ett starkt manfall bland marknadshandlare om Skatteverkets krav också antas av riksdagen. Argumenten för att sluta är flera:
-Kraftigt minskande försäljning under senare år i kombination med ökade kostnader för resor och platshyror.
-Många har nått en så hög ålder att nya investeringar i teknik som det kan bli problem med ute på fältet inte är realistiska.
-Många knallar har för få försäljningsdagar för att motivera inköp av utrustningen. Omkring 2000 knallar driver sin verksamhet bara på deltid, många med ca 5 till 10 marknader om året.
Tidningens undersökning tyder på att införskaffande av dyra kassaregister blir droppen som får bägaren att rinna över för många knallar. 44,87% kommer därför att sluta om kravet på kassaregister blir verkligen. 30,68% är tveksamma till att fortsätta sin verksamhet. Enbart 24,45% anger i undersökningen att de tänker investera i kassaregister.
Knallarna ger i enkäten uttryck för stor skepsis över hur utrustningen kommer att fungera ute i verkligheten. Vilket även tillverkarna av kassaregister ger visst stöd för:
– Det kan bli ett problem, hur kontrollboxen ska kunna fungera ute i det fria, säger Thor Johnsson, ordförande i Kassaregisterrådet, som är en sammanslutning av tillverkare av kassaregister.
Torg och Marknadshandlarnas Ekonomiska Förening kräver att Kassaregistren måste vara testade så att de även kan skriva ut kvitton i alla väder, vilket i dags läget ingen kan garantera. Redan nu kan det konstateras att det finns stora problem med många kortdragare och liknande utrustning för att de inte tål kyla. Elförsörjningen drabbas av ideliga avbrott och saknas helt i flera fall. Den drabbas även av spänningsfall och spikar som förstör elektronisk utrustning.
Även marknadsarrangörer är starkt oroade över Skatteverkets förslag, enligt Torg och Marknadsnytt. En majoritet av landets marknader arrangeras av föreningar som är beroende av intäkterna från arrangemangen. En halverad knallekåren vore ett stort avbräck:
– Ett dråpslag för oss, anser Ove Nordin i spetsen för en allians av idrottsföreningar som årligen arrangerar marknadsdagar i Vännäs.
Enkät hos landets arrangörer
En tredjedel svarar att de heller inte kommer att ha el till alla om kassaregister blir krav. Och nästan tre av tio aviserar högre elavgifter på marknadsplatserna.I Sverige arrangeras omkring 700 marknader årligen. Skulle resultatet av undersökningen generaliseras till samtliga arrangörer kan ett mycket stort antal marknader komma att försvinna:
– Bara drygt 190 marknader skulle säkert fortsätta, 130 skulle upphöra helt och 210 bli betydligt mindre. Och 230 marknader kommer att sakna el till alla, på omkring 240 marknader kommer elpriset att höjas.
Trots att antalet svarande arrangörer inte är heltäckande visar svaren ändå tydligt tecknar en dyster framtid för marknadshandeln i Sverige:
– Något av ett katastrofscenario blir det ju, även som arrangör kommer man att få stora problem om kassaregistren blir krav.
Redan nu har ett betydande bortfall av marknader börjat märkas. Jämfört med ifjol arrangeras 30 färre marknader i år och över 10 upphör dessutom helt.
Så svarar 188 arrangörer på frågan om vad som händer om krav på kassaregister blir lag:
• 28% fortsätter sitt arrangemang• 20% slutar och lägger ner
• 30% tror att marknaden blir kvar, men i mindre format
• 22% vet ej
• 28% aviserar högre elavgifter
• 32% kommer inte att ha el till alla
Här hur några arrangörer ser på situationen.
Detta betyder
katastrof!!!
Stig-Anders Hansson
Kultur/Fritidschef, Åsele Kommun
Med kassaregister tror jag att inom två år kommer det
att finnas högst 35 procent kvar av marknadsarrangörerna
på grund av att en stor del av knallarna slutar. Då finns det
ingen möjlighet att driva en marknad, när det är nog tungt
nu med många utan någon inkomst från verksamheten.
Jörgen Westin
Nätra Marknad
När värsta chocken lagt sej, brukar dom flesta företagare
anpassa sej till den rådande situationen och lagstiftningen.
Åke Bjerselius
Vilbergsmarken - Norrköping
Det finns bara ett svar: Fråga Axels om dom vill köra
marknad utan knallar. Det går inte, vi lägger nog ner och det
är väl vad köpmännen önskar, dom ser ju oss som inkräktare,
inte att vi gör något för Söderhamn.
Olof Schevelius
Strömmingsleken - Söderhamn
Tyvärr så kommer nog alla eller de flesta små knallar
att försvinna om man påtvingar dem kassaregister då den
utgiften blir minst 15 000 kronor, de pengar tjänar de små
inte. De är där ju oftast bara för nöjets skull. Vilket är väldigt
mysigt. Om någon vill luras så gör de det ändå, det kommer
inte ge någon positiv effekt alls för marknadslivet vilket i sin
tur är tragiskt, det är ju en speciell del av vår kultur.
Ulla Larsen
Verksamhetsansvarig för Folkets park i Skurup
OM det blir tvunget enligt lag, så blir det. Det innebär
givetvis ökade kostnader för alla inblandade parter. I
slutänden kan det bli kunderna/besökarna som drabbas, genom
högre priser. MEN kommer det att funka?? Då kanske
kunderna handlar ännu mera på de många köpcentra som
växer/väller fram.
Christer Persson
Kiviks Marknad
Denna form av företagande bör särbehandlas av
flera skäl. Praktiska-sociala-ekonomiska-utrustningsmässiga
med mera men även traditionella och historiska skäl bör
beaktas. Det finns ingen realism i förslaget och samhällsekonomiskt
finns inget att vinna. Tvärtom. Konsekvenserna för
mindre samhällen blir oerhörda med bl.a minskad handel
i daglighandeln, uteblivna intäkter för föreningar, minskad
turism, minskat nöjesliv, social utarmning – listan kan göras
lång. Marknadssäljarnas redan svåra och kostsamma arbetsförhållanden
får sig ytterligare en törn och det kommer
att ta död på intresset för den traditionella torg-och marknadshandel.
För arrangörer kan listan likaså göras lång av
negativa konsekvenser, oavsett om det är större eller mindre
marknadsevenemang. Minskade intäkter påverkar arrangemangets
kvalitet. Kostnader för marknadsföring, hygien,
bevakning, tillstånd, försäkringar osv blir inte mindre och
lönsamheten påverkas naturligtvis markant med minskade
intäkter från färre deltagande marknadssäljare. Konsekvensen
kan då bli att det inte längre är ekonomiskt försvarbart
att driva verksamheten vidare.
Susana Herbozo & Leif Wallén
marknadsarrangörer Sannamarken
Ledaren i GP 2012-03-05
Låt bli torggummorna!
Politikerna från ömse sidor bör leva upp till sina löften från före valet.
I den byråkratiska rättvisans namn vill Skatteverket tvinga torg- och marknadshandlare att använda kassaregister. Svensk handel jublar. Dess butiksägande medlemmar vill gärna bli av med lågpriskonkurrenterna på torget. Ordförande Dag Klackenberg efterlyser en snabb lagändring, ”innan fler seriösa företag blir utkonkurrerade”.
Alltså utgår Klackenberg från att torghandeln som sådan är oseriös, vilket han knappast kan leda i bevis. Att det finns torghandlare med mer än en portmonnä är inte konstigare än att det finns butiksägare som fifflar med kassaapparater, kvitton och redovisning.
Fiffel är inte önskvärt. Men Skatteverkets nit får inte leda till att den småskaliga handeln på torg, gator, marknader, mässor och loppisar kvävs av krav på dyra kassaregister. Apparater som skall tåla alla väder, inklusive vintern i Jokkmokk och blötan i Göteborg, och som måste klara strömavbrott utan att handlaren blir misstänkt för skattefusk.
Inför valet uttalade sig såväl regeringspartierna som den rödgröna oppositionen för fortsatt undantag från kassaregisterlagen för torg- och marknadshandlare. Stå fast vid det! Krav på kassaregister slår ut den lilla torghandeln och gör det svårare att börja som knalle.
tisdag 28 februari 2012
Öppet brev till Skatteverket och deras rikssamordnare Conny Svensson
Skatteverket kräver kassaregister också för torg- och marknadshandlare. Effekten av detta skulle bli att många som i dag helt eller delvis försörjer sig på denna verksamhet blir av med jobbet. För vem vill satsa pengar på en teknik man redan på förhand vet inte kommer att fungera?
Redan i 20:e paragrafen i Skatteverkets egen författningssamling (SKVFS 2009:12) stupar hela projektet. Kontrollenheten ska klara temperaturområdet +5 till +40 grader Celsius. Och kontrollenhetens realtidsklocka får inte avvika mer är +/- fem minuter per år i rumstemperatur (+20 grader).
Alla som sysslar med torg- och marknadshandel i detta land där vinter kan råda mer än halva året vet ju att man inte sällan hamnar helt utanför de specifikationerna. Liksom att strömförsörjning ingalunda alltid är given. Men detta är knappast den enda invändningen mot Skatteverkets krav på lagstiftning om kassaregister. Tvärtom radar frågorna upp sig. Är exempelvis de nya kassaregistren så fusksäkra som Skatteverket officiellt påstår? I det senaste numret av vår branschtidning Torg och Marknadsnytt kan man läsa följande:
"Inte heller nya kassaregister med kontrollbox är någon garanti för helt vita affärer. Det medger nu även experter på Skatteverket:
– Vi har indikationer på att även de nya registren kan manipuleras, säger Mikael Persson som jobbar med kassaregisteranalys på Skatteverket.
Innan den nya kassalagen infördes var manipulerade kassaregister snarare regel än undantag.
– Det var ett försäljningsargument, de gick knappast att sälja annars, säger Mikael Persson som uppskattar att nio av tio kontrollerade register var manipulerade från leverantören.
Vem som utför manipulationen vill dock inte Mikael Persson på Skatteverket ha någon tvärsäker åsikt om:
– Att leverantörerna skulle våga göra detta i dag är jag tveksam till, då riskerar de åka bort från vår hemsida, vi misstänker istället att det finns externa programmerare som utför tjänsterna, säger Mikael Persson, kassaregisterexpert på Skatteverket.
Hur detta nya hot mot de tusentals nya register som handel och restauranger tvingats investera i ska hanteras vet man inte än på Skatteverket:
– Vi diskuterar detta i vår riksgrupp, på något sätt måste vi ju hitta metoder för att komma åt även detta, säger Mikael Eriksson."
I samma tidning framgår det att över 5 000 stora företag är undantagna kassalagen i dag.
Men Skatteverket vill alltså utrusta fler med kassaregister. Fast bara småföretagare vilka är den dominerande gruppen i vår bransch. Enligt verket finns passande utrustning för 5 000 kronor att tillgå. Trots många förfrågningar har vi inte lyckats utröna vem som skulle kunna tillhandahålla dessa register. För övrigt inte heller några andra kassaregister, oavsett pris, anpassade för vår tuffa miljö.
Registren behöver dessutom inte vara certifierade av oberoende organ. Skatteverket godtar nämligen en s k tillverkardeklaration. Tillverkare som tidigare tillhandahöll manipulerbara kassaregister får alltså förtroendet att ersätta den certifiering som borde utföras av ett organ som ackrediterats för uppgiften.
Är det verkligen värt priset av att med kassaregister kanske utradera en stor del av vår yrkeskår?
Torg- och marknader har en lång historia i Sverige. Marknader besöks av 100 000-tals människor varje år. Många av knallarna bakom stånden har försäljning som en deltidssyssla. Inte sällan drygar pensionärer ut kassan med att starta en liten firma för marknadshandel.
I vårt land kan vem som helst ställa sig på ett torg eller marknad och sälja om han/hon får hyra en plats, och det är för det mesta inte något problem.
I andra delar av världen måste den som ska bedriva ambulerande handel ha ett särskilt tillstånd för att göra detta. Vilket ska finnas synligt på den som tillståndet gäller för. Och den som bedriver ambulerande handel betalar en schablonskatt på sin verksamhet.
Varför är skatteverket inte villigt att söka andra vägar? Vägar som skulle kunna fungera för alla parter.
Konkurrens på lika villkor är ett argument som Skatteverket ofta använder sig av.
Men går det att få samma villkor för den bofasta respektive ambulerande handeln? Ute på torget kan det vara 15 grader kallt medan det inne i butiken är 20+. Icke desto mindre ligger torghandlarens kallhyra för några kvadratmeter mark i regel högre än butikens. På många ställen är antalet dagar och timmar som knallen får bedriva handeln på också starkt begränsade jämfört med den bofasta handelns öppettider. Vilket för övrigt strider mot EU:s direktiv.
Lyckligtvis har en del politiska beslutsfattare förstått de problem som torg- och marknadshandeln står inför om kassaregister införs. En av dem är riksdagskvinnan Betty Malmberg (M) som i en debattartikel i Östgötska Corren uttrycker saken så här:
"Självklart tycker jag att statsmakterna ska jobba vidare för att stoppa illojal konkurrens och svarta pengar men det krävs också att vi följer upp så att det är rätt åtgärder vi genomför. Ibland är det bättre att skynda långsamt så man inte skadeskjuter en hel bransch utan att se vad nytta det gör. Det är ju heller inte så att knallarna lever i laglöst land. Under förra året genomförde Skatteverket 17 000 kontrollbesök för att se att verksamheten drevs i enlighet med gällande regler.
Torg- och marknadshandeln har ett kulturellt värde. Det är också en naturlig mötesplats och uppskattad del av vår stadsbild. Och visst är det roligt att stå och tjôta med slagfärdiga handlare. Detta måste vi värna. Tills vi vet mer om resultatet av den nya lagen bör därför torg- och marknadshandlare slippa tvånget med kassaapparater."
Det vi kan hoppas på är att hennes kloka synpunkter också delas av en riksdagsmajoritet när ärendet väl kommit så långt.
Med vänlig hälsning
Stig Wiklund
Bilaga
I sina Iakttagelser och slutsatser efter genomförd kontroll 2008-2010 av torg- och marknadshandeln skriver skatteverket följande i sin avslutning:
"Avslutningsvis kan noteras att Skatteverket fått uppgifter om att ett enklare kassaregister med kontrollenhet numera kan köpas för ca 5 000 kronor. Enligt uppgift från Branschrådet för kassaregister finns i dag även tekniska möjligheter att använda kassaregister i samband torg- och marknadshandel."
Att det i dagsläget finns utrustning för 5000:- till den ambulerande handeln som klarar deras användarmiljö kan ifrågasättas.
Skatteverkets tidigare förslag om kassaregister för torg och marknadshandel har redan en gång avvisats med motiveringen att det skulle innebära en orimlig börda.
Kontrollenheten
I skatteverkets författningssamling SKVFS 2009:12 står det beträffande kontrollenheten till kassaregister att:
20 § En kontrollenhet ska klara den användningsmiljö den är avsedd för och minst klara temperaturområdet +5 °C till +40 °C.
18 § En kontrollenhets realtidsklocka får inte avvika mer än +/-5minuter per år i rumstemperatur (+20 °C ).
21 § En kontrollenhet ska klara den användningsmiljö den är avsedd för och minst klara luftfuktigheten 10-85% utan att kondensation uppkommer som är skadlig för enheten.
25 § Det ska finnas en beskrivning avseende vilken användningsmiljö som en kontrollenhet är avsedd för.
I skatteverkets författningssamling SKVFS 2009:1 står det beträffande kassaregister att:
32 § För varje version av en kassaregistermodell eller ett kassaregisterprogram som ska tillhandahållas på den svenska marknaden ska det finnas en tillverkardeklaration. Av deklarationen ska framgå att modellen eller programmet är testat. Testmetoderna och resultatet av testerna ska dokumenteras i ett testprotokoll. Tillverkardeklarationen ska visa om kassaregistret överensstämmer med kraven i dessa föreskrifter.
I skatteverkets författningssamling SKVFS 2009:03 står det beträffande kassaregister och kontrollenhet att:
5 § En kontrollenhet får endast användas i en användningsmiljö eller utsättas för en miljö som den är certifierad för. Ett kassaregister får endast användas i en användningsmiljö eller utsättas för en miljö som anges i dess tillverkardeklaration.
I skatteverkets författningssamling SKVFS+2009:03 står det beträffande kontrollenhet att:
7 § En kontrollenhet ska installeras av en tillverkare av kassaregister, av en generalagent för kassaregister eller av en generalagent utsedd person.
I skatteverkets författningssamling SKVFS+2009:03 står det beträffande kassaregister att:
19 § Under en försäljningsdag ska minst ett kassaregister vara i funktion då försäljning sker mot kontant betalning.
Om ett kassaregister inte fungerar ska detta dokumenteras och företaget ska utan dröjsmål anmäla detta till Skatteverket.
Artikel ur tidningen Torg och Marknadsnytt
Knallekåren kan komma att halveras. Om Skatteverket driver igenom sitt krav på att alla marknadsknallar ska ha godkända kassaregister.
Det skriver branschtidningen Torg och Marknadsnytt.
Tidningen har genomfört en enkät där över 850 knallar från hela landet har fått ange hur införande av kassaregister kommer att påverka deras verksamhet. Resultatet visar på ett starkt manfall bland marknadshandlare om Skatteverkets krav också antas av riksdagen. Argumenten för att sluta är flera:
l Kraftigt minskande försäljning under senare år i kombination med ökade kostnader för resor och platshyror.
l Många har nått en så hög ålder att nya investeringar i teknik som det kan bli problem med ute på fältet inte är realistiska.
l Många knallar har för få försäljningsdagar för att motivera inköp av utrustningen. Omkring 2000 knallar driver sin verksamhet bara på deltid, många med ca 5 till 10 marknader om året.
Tidningens undersökning tyder på att införskaffande av dyra kassaregister blir droppen som får bägaren att rinna över för många knallar. 44,87% kommer därför att sluta om kravet på kassaregister blir verkligen. 30,68% är tveksamma till att fortsätta sin verksamhet. Enbart 24,45% anger i undersökningen att de tänker investera i kassaregister.
Knallarna ger i enkäten uttryck för stor skepsis över hur utrustningen kommer att fungera ute i verkligheten. Vilket även tillverkarna av kassaregister ger visst stöd för:
– Det kan bli ett problem, hur kontrollboxen ska kunna fungera ute i det fria, säger Thor Johnsson, ordförande i Kassaregisterrådet, som är en sammanslutning av tillverkare av kassaregister.
Torg och Marknadshandlarnas Ekonomiska Förening kräver att Kassaregistren måste vara testade så att de även kan skriva ut kvitton i alla väder, vilket i dags läget ingen kan garantera. Redan nu kan det konstateras att det finns stora problem med många kortdragare och liknande utrustning för att de inte tål kyla. Elförsörjningen drabbas av ideliga avbrott och saknas helt i flera fall. Den drabbas även av spänningsfall och spikar som förstör elektronisk utrustning.
Även marknadsarrangörer är starkt oroade över Skatteverkets förslag, enligt Torg och Marknadsnytt.
En majoritet av landets marknader arrangeras av föreningar som är beroende av intäkterna från arrangemangen. En halverad knallekåren vore ett stort avbräck:
– Ett dråpslag för oss, anser Ove Nordin i spetsen för en allians av idrottsföreningar som årligen arrangerar marknadsdagar i Vännäs.
När lagen infördes för några år sedan ansågs att det skulle bli en ”orimlig börda” för torg- och marknadshandeln vilken då undantogs från kassaregisterlagen.
Artikel ur tidningen Torg och Marknadsnytt
Torghandel begränsad till bara enstaka dagar i veckan kan bryta mot EU:s regelverk. Det anser Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, vilket fått Kalmar kommun att tillåta handel sex dagar i veckan. Vi måste godkänna torghandel under samma tider som närliggande handel har öppet, säger Ulrick Hultman, administrativ chef på kommunens serviceförvaltning.
Många kommuner i landet har skrivit in de tider på vilken torghandel får ske i sina torgstadgor. Ofta tillåts denna handel kortare tid än den bofasta som i regel har öppet sex dagar i veckan. Men detta bryter med stor sannolikhet mot EU:s direktiv om att tillståndsgivning ska vara ”icke-diskriminerande” och ”proportionell”. En översyn av det kommunala regelverket har också gjorts av Haninge och Järfälla kommun visavi bland annat EU:s tjänstedirektiv. Slutsatsen är att torgföreskrifter inte får användas för att begränsa utbudet av varor eller inskränka försäljarnas näringsfrihet. ”Kommunen kan endast meddela föreskrifter om tiden för torghandel när det är motiverat ur ordningssynpunkt”, slås fast i granskningen.
– Självklart måste kommunerna se över sina föreskrifter i förhållande till detta, den här typen av regler ska ju alltid ses över och hållas uppdaterade, säger Helena Lind, förbundsjurist på SKL.
I Kalmar har torghandelsstadgan varit under diskussion i flera år. Under 2008 och 2009 var torghandel på försök tillåten sex dagar i veckan. Men bara under sommarmånaderna. Torghandlarna ville permanenta försöket och att de utökade tiderna skulle gälla året om. Det var i samband med utredning om detta och om krav på F-skattesedel kunde ställas som kommunen kom fram till sin nuvarande ståndpunkt; handeln ska få ske sex dagar i veckan.
– Vi har tittat på hur några kommuner i Stockholmsområdet resonerat kring detta och även haft egna jurister till hjälp, slutsatsen är att vi inte kan ha diskriminerande regler för vissa näringsidkare i kommunen, säger Ulrick Hultman.
På TOMER välkomnas de tydligare riktlinjerna:
– Nu måste kommunerna förändra sina stadgor så att de överensstämmer med lagstiftningen, vi upptäcker ju hela tiden hur godtyckligt och okunnigt man hanterar utformningen av torgstadgor, säger Stig Wiklund.
Jan Söderlind
onsdag 8 oktober 2008
Undantagen i Lagen om kassaregister
3 § Skyldigheterna enligt denna lag gäller inte för den som
1. endast i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning,
2. är befriad från skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för inkomst från sådan försäljning som avses i 2 §,
3. bedriver taxitrafik enligt 1 kap. 3 § 2 yrkestrafiklagen (1998:490),
4. säljer varor eller tjänster mot kontant betalning genom sådana distansavtal eller hemförsäljningsavtal som avses i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59),
5. säljer varor eller tjänster med hjälp av en varuautomat eller annan liknande automat eller i en automatiserad affärslokal,
6. anordnar automatspel enligt lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel eller enligt lotterilagen (1994:1000), eller
7. bedriver sådan torg- och marknadshandel som avses i lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m.
Hela Lagen finns på https://lagen.nu2007:592
Lagen om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m. finns på
https://lagen.nu1998:514
1. endast i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning,
2. är befriad från skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för inkomst från sådan försäljning som avses i 2 §,
3. bedriver taxitrafik enligt 1 kap. 3 § 2 yrkestrafiklagen (1998:490),
4. säljer varor eller tjänster mot kontant betalning genom sådana distansavtal eller hemförsäljningsavtal som avses i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59),
5. säljer varor eller tjänster med hjälp av en varuautomat eller annan liknande automat eller i en automatiserad affärslokal,
6. anordnar automatspel enligt lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel eller enligt lotterilagen (1994:1000), eller
7. bedriver sådan torg- och marknadshandel som avses i lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m.
Hela Lagen finns på https://lagen.nu2007:592
Lagen om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m. finns på
https://lagen.nu1998:514
lördag 30 augusti 2008
Marknadsföring av marknad
Som bekant så finns det hos en del medborgare och massmedia attityden "att på marknader så säljs det bara krims krams osv."
Då jag vet att många arrangörer marknadsför sin marknad genom att bla. annonsera i tidningar så är min tankegång att dom i dessa - redan befintliga annonsering - börjar redogöra för vilket sortiment som kommer att finnas på just deras marknad.
Då min erfarenhet är att sortimentet på en marknad är mycket större än man kan tro så vore ett sådant inslag i marknadsförningen intressant att prova på för att bla. se om det på sikt går att ta livet av myten att det bara är skräp det som säljs på våra marknader.
Desto bättre och mer lockande sortiment en marknad kan marknadsföra, desto större borde ju chansen vara att man kan locka flera medborgare att besöka den. En marknad med 100 olika sortiment borde ju vara mer intressant för konsumenten än en marknad med 50 olika. Naturligtvis så är det även av avgörande betydelse vad sortimentet består av.
Jag tror att marknadsföringen av en marknad måste förändras på något sätt om vi skall behålla greppet om våra besökare och få nya att komma till dom.
fredag 15 augusti 2008
Bluffar Skatteverket?
Småföretagarna i Sverige är kritiska till hur Skatteverkets beräknar skattefusk. Även Företagarförbundet menar att Skatteverkets siffror är både osäkra och uppblåsta.
Men Skatteverket menar att fusket är utbrett inom de allra minsta företagen och att 62 procent av allt skattefusk sker i småföretag. Men detta är helt fel menar företagarna.
Till Ekot säger. Camilla Littorin, förbundssekreterare för Företagarförbundet att
man inte har valt ut vissa småföretag slumpmässigt, utan revisionerna har inriktas på företag där man misstänker att det förekommer oegentligheter för att sedan använda de resultaten för hela den branschen, eller storleksgruppen, när man beräknar skattefel. Det tycker vi är fel säger hon.
Företagarförbundet har granskat statistiken och upptäckt att hälften av privatpersonernas svartarbete räknats som företagarfusk, trots att dessa inte haft något företag. Rent kriminell verksamhet som hembränning räknas också helt felaktigt med som fusk hos företagare.
Man får hoppas att medlen till kontrollerna av den ambulerande handeln inte ingår i huggsexan om allmänna medel där det gäller att synas och höras. Vem mins inte hur försvarsmakten en gång i tiden var specialister på detta. Inför varje budgetprocess dök det upp främmande ubåtar som aldrig kunde hittas. Varför skulle skattemyndigheterna agera annorlunda? Sällan skrivs det så mycket i dagspressen som när skattemyndigheten skall granska knallarna på landets marknader. Det som kan tänkas hamna i knallens ficka torde vara småsmulor i jämförelse med de miljonbelopp som professionella ligor för ut ur landet efter systematiska och rent kriminella affärer.
Men Skatteverket menar att fusket är utbrett inom de allra minsta företagen och att 62 procent av allt skattefusk sker i småföretag. Men detta är helt fel menar företagarna.
Till Ekot säger. Camilla Littorin, förbundssekreterare för Företagarförbundet att
man inte har valt ut vissa småföretag slumpmässigt, utan revisionerna har inriktas på företag där man misstänker att det förekommer oegentligheter för att sedan använda de resultaten för hela den branschen, eller storleksgruppen, när man beräknar skattefel. Det tycker vi är fel säger hon.
Företagarförbundet har granskat statistiken och upptäckt att hälften av privatpersonernas svartarbete räknats som företagarfusk, trots att dessa inte haft något företag. Rent kriminell verksamhet som hembränning räknas också helt felaktigt med som fusk hos företagare.
Man får hoppas att medlen till kontrollerna av den ambulerande handeln inte ingår i huggsexan om allmänna medel där det gäller att synas och höras. Vem mins inte hur försvarsmakten en gång i tiden var specialister på detta. Inför varje budgetprocess dök det upp främmande ubåtar som aldrig kunde hittas. Varför skulle skattemyndigheterna agera annorlunda? Sällan skrivs det så mycket i dagspressen som när skattemyndigheten skall granska knallarna på landets marknader. Det som kan tänkas hamna i knallens ficka torde vara småsmulor i jämförelse med de miljonbelopp som professionella ligor för ut ur landet efter systematiska och rent kriminella affärer.
onsdag 9 juli 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
